Olivia om I will be fine:

Hej jag har lite frågor:)
•vilken skola går du på?
•vilka är dina närmsta kompisar?
•har du kille eller är du på g med en?
•var jobbar du och hur ofta?
•vilken linje och vilket gymnasium har du valt?
•vad brukar du göra på fritiden?
•går du på någon sport?
•kan du inte fota några outfits du gillar?

Hoppas du svarar på allt:D

- Jag går på Vannhög skolan i Trelleborg, i 9onde klass!
- Mina närmasta vänner är nog Lara,Lina&Melisa. Sen har jag självklart jätte många andra fina vänner!
- No I'm ridin' solo, har inget på G just nu, men jag tror de kommer bli någonting i framtiden faktiskt. Oj jo då har jag något på G just nu, men får se om jag trivs eller om jag ska avsluta det. 
- Jag jobbar för en förening på badhuset, just nu jobbar jag 4 dagar i veckan vilket är riktigt jobbigt!
- Jag har valt Samhälle som förstaval och ekonomiprogrammet som andra handsval på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg.
- Har knappt någon fritid, men jag är ofta med mina vänner och jobbar en hel del. Om jag orkar så gymmar jag lite och går i stan. Men just nu är det mycket plugg och jobb. Föredrar att vara själv istället för med massa andra.
- Nej, har slutat på fotboll vilket jag spelade i 3 år. NU gymmar jag istället.
- Självklart, kan börja lägga upp bättre bilder på kläder och sådant. Har ingen speciell stil men ska göra så gott jag kan.



Stina om I will be fine:
Hej, jag undrar lite saker hoppas det inte är privat!
Vem är Melisa och berätta om HENNE!
Kan du berätta lite om dig själv som vi inte vet?
Hur är du som person, kan du inte försöka förklara dig själv?


- Vet inte vad jag ska säga om min Melisa, hon är verkligen sig själv överallt och de kvittar med vem!
DET är något jag verkligen avgudar med den människan, hon är speciell.
Eftersom jag ska berätta om henne så antar jag att jag inte ska berätta om våran relation? Är faktiskt inte helt säker men jag ska göra så gott jag kan.
Melisa är en tjej som har gått i min klass nu i 3 år, så jag har spenderat nästan 1/5 av mitt liv med henne.
Vi har inte alltid varit lika bra vänner, vi var rätt tighta under en period men sen var jag dum nog och lämnade henne. Det är mitt fel helt och hållet för hon gjorde inget mot mig, jag var bara en bitch och slutade snacka med henne. Men sen November har vi kommit varandra riktigt nära och jag älskar att hon är nästan som mig.
Hon & jag är alltid tillsammans i skolan, och jag kan verkligen inte tröttna på henne, hon är så unik ska ni veta.
En av de vackraste jag vet, och hon är inte bara vacker på utsidan utan på insidan med.
Hon är en person alla inte ''klarar av'' , man kan inte bara bli hennes vän, för hon har ett speciellt beteende som människor inte förstår sig på.
Men om man ser henne i stan så kan man verkligen tro hon är kaxig människa, och jag som vän vet också om det. För jag är också, jag ser väldigt sur ut alltid. 
Men det jag verkligen tycker om henne är att jag kan snacka om en sak som stör mig väldigt mycket utan att hon tröttnar eller blir sur, hon hjälper alltid mig och försöker förstå. Vissa hade bara sagt - nej men va nöjd du är (t.ex) snygg! Hon vet att jag bryr mig speciellt mycket om en sak då ställer hon alltid upp, och vi kan sitta bredvid varandra helt tysta och bara ta det lugnt, och veta att hon inte är sur. Hon är en helt underbar tjej, hon har växt som person så mycket och mognat till ordentligt. Och båda hon & jag klarar verkligen inte av folk som tjafsar eller skriker. Hon är bäst helt enkelt! Klarar inte av en skoldag utan henne. 


- Jag är en väldigt blyg person, och när jag säger så menar jag verkligen det. Har så svårt för att kunna prata eller lära känna nya människor. Jag gillar att kunna ha min egna tid, då jag bara sitter för mig själv och lyssnar på bra musik i mitt rum.
Jag kan ärligt talat säga att jag är väldigt snäll i början när man lär känna mig, det blir jag automatiskt.
För höra av mina vänner att jag ser väldigt ''snäll'' och kallas ängeln för att jag kan bli så snäll, men jag är snäll men har även en väldigt agressiv sida som inte alla ser. Om jag verkligen är arg så blir jag helt galen och inte ens om man hade spänt fast mig hade det hjälpt!
Jag hatar verkligen folk som kommer för nära mig på kort tid, jag får panik av det, klarar inte av det, antingen undviker jag personen eller helt och hållet bryter min kontakt. Närhet är något som kommer med tiden inte något som ska komma efter några dagar.
Stör mig också jätte mycket när man sitter vid ett bord och stolarna är nära varandra... DET ÄR RIKTIGT JOBBIGT!
Annars så är jag jätte osäker på mig själv, har absolut inget självförtroende som vissa kanske tror.
Jag är inte nöjd med mig själv någonstans alls, det är min negativaste sak kan jag tro.



LÅNGA SVAR [√]